Så många skribenter kämpar med att lära sig och använda ovanligare ord. Inom akademien är det ofta vanligare. Många nya akademiker kämpar ofta med synonymordboken för att, i deras syn, öka komplexiteten av deras ordförråd. Syftet är att visa sig intelligenta.
I en studie med det fina namnet ”Consequences of Erudite Vernacular Utilized Irrespective of Necessity: Problems with Using Long Words Needlessly” undersöker Daniel M. Oppenheimer, professor i psykologi vid UCLA Anderson School of Management just det här. Genom en rad experiment kommer han fram till att deltagare ser författare som mindre kapabla och mindre självsäkra när de använder långa och ovanliga ord.
Med ett enklare språk förstår läsaren bättre
Det råder ingen tvekan om att alla experter är överens om samma sak: Enkelhet och tydlighet.
Syftet med en text är att förmedla ett budskap till läsaren. Då måste läsaren förstå.
Lästips: Receptet för bra texter på din webbplats
Snabbast går det att förstå en text om den är lättläst. Oavsett om läsaren har en medelstor vokabulär, eller är professor i svenska läser hon snabbare om språket är enklare.
När läsaren förstår verkar du intelligent
Som skribent är du oftast okänd. Läsaren känner dig inte, och har ofta ingen bild av dig sedan tidigare. Kanske finns några signalfaktorer med. Yrkestitlar, akademiska examina och så vidare.
Den största signalen läsaren använder för att bedöma dig som skribent är hur bra hon förstår dig. Hon läser ju för att förstå. Hur ska någon kunna förstå att du är kunnig, om de inte förstår det du säger?
Ju fler komplicerade och krångliga ord du använder, desto längre tid tar din text att läsa. Då blir det också svårare att förstå.
Lästips: Så skriver du en bra nyhetstext
Ett vanligt missförstånd är att en lättläst text blir fördummande mot läsaren. Inte alls. Tvärtom reagerar vi generellt bara på en alldeles för krånglig text. Sällan på en text som använder ett helt normalt språk.
